Frukost, å vilken ångest

Ja-happ, fy fan, inte för man fick sova, men ändå. Ja, jävlars, nu blir det frukost. Kaffe å cigaretter i kopiösa mängder. Får nog i mig en balja å ett paket innan psykoserna huunit vakna. Helvete å luspubdalr!

He´s alive!

Det har gått ett ganska bra tag sedan Mr. Carlus Skalbe visade sig på denna sidan av jordelivet. Skalbe har varit bortrest ett tag kan man säga. Han har varit och hälsat på ett par bekanta i det forna Öststaterna. Skalbe kommer ju som bekant från de forna Öststaterna, flyttade sedan vidare till norra Ryssland, sen norra Norge och nu Sverige.
Skalbe har inte varit död på något sätt denna tid! Skalbe har fortsatt att skriva underbara dikter, kolla bara denna:

I ett dike ligger en handgranat, jag ska nog behandla den som pestsmittad.
Jag vandrar vidare längs livets fåra.
I ett träd hänger en sen länge sliten drake utan innanmäte kvar.
Jag vandrar vidare längs livets fåra.

En igelkotte är ute i solen och steker piggarna.
Jag letar fortfarande efter livet. T
re mörtar skippar efter luft på land.
Jag letar fortfarande efter livet.

På håll hörs glada skrål från en millionärsvilla.
Jag vill döda!
En kvinna går förbi på kullerstensvägen i högklackat.
Jag vill blöda, men kan inte för jag håller på att skratta ihjäl mig!

Där min bruna kavaj med det trasiga armfodret hänger och fickorna är vända ut och in.
Där mina utslitna seglarskor letar efter vatten.
Där alla mina sömmar är trasiga.
Där skiten stinker, där möget ligger i drivor, där soporna är trevliga inslag, där ingen bryr sig, där flugor samlas, där ingen vill vara.
Där bor jag nu!
Jag trivs jag!
Där är min plats på jorden.
För så har det alltid varit och så kommer det alltid att vara.

Det är bara det att jag ”snubblade” lite förut när jag råkade sitta och äta gourmékäk på stans dyraste restaurang med kungen av Arabia...en liten malör sker så lätt…lovar att aldrig mer göra så!

Jag ska lida, plågas och sakta dräneras på allt som en gång fötts.
Jag håller fast vid min ångest å det fastaste.

Jag vet att det gått ett bra tag nu och ni undrar ju förstås en massa, men det bryr inte jag mig om. För jag har inte bara er att tänka på, jag har er granne också, och deras granne, och deras granne. Pwuu att jag måste tänka så på alla. Hoppas ingen bryr sig om mig!

Späckhuggarmetare...

En gång i tiden så levde det en gammal gumma och en ännu äldre gubbe i en stuga långt från allt vad vi idag kallat civilisation. Dessa två var mycket intresserade av att meta. Hela dagarna satt dom två bredvid varandra på en klipphäll och metade. Men så en dag när dom satt där så kom det en stor firre och nappade på gubbens mask. -” Den ska ju jag ha”, skrek gumman instinktivt. -” Åhh nej, du får vänta tills ikväll!”, sa gubben med ett flin up över öronen. Så baxade gubben upp den stora firren på land och vidare in till matbordet. Så nu kan man titulera gubben späckhuggarmetare.

Ute - ett måste!

Detta är ett måste på alla platser på hela intörnet. En fin dikt för att et känns så bra i hjärtat.

Ute! Jag går och går men sitter fortfarande still där jag suttit de senaste åren.
Blåsorna på skinkorna svider. Hoppas liljekonvaljerna kommer till våren.
Uhhh vad jag lider.
En våning upp har dom roligt. Ja, det är troligt.
Trappan har brunnit upp.
Så jag ingen rotmos hava kvar.
Nu kom hjärnstilleståndet tillbaka.
Jag känner mig harmsen och hemma.
Fan ta er alla som lever.
Fan ta er alla som har någon livsglädje.
Jag ska slita ur er den glädjen.
Stoppa den i mig spyhink.
Troka fötterna på ert namn.
Hutta könsglosor i er riktning.
Fan ta er och ert jävla fina liv.
Jag vill ha min bruna kavaj kvar.
Jag vill sitta här i mig nersuttna madrass.
Jag vill inget ha, bara bli av med.
Jag ska sprida dynga över allt som finns.
Jag ska sprida bitterhet över skogen.
Bränna ner mitt utedass.
Åhh, vad jag ska ruttna!

/Skalbe - mitt ute i huvudet

Childhood bravery ftw!


Jag försöker dränka min ångest i kaffe men drack för snabbt.
Nu är min tunga alldeles svullen och röd.
Jag tror jag måste skaffa mig en till last.
Helst någonting som går långsamt, smärtsamt, och slutar med min död.

RSS

Efter att ha suttit i säkert 12,3 minuer och letat hittade jag den!
http://heltnormal.blogg.se/index.rss

Måste ju ha RSS i annat än browsern...Så nu blev hela livet genast mycket helare!

Utsikt 2008-06-07


ojojoj

Ojojoj, hej vad det går.
- Läget?
- Jo, tackar de som frågar. Kan man bara bortse från ett par psykoser och att det är så varmt att min lapp´s överhettningsskydd slår till stup i kvarten, så visst.

Jo detta verkar funka fint kollega! Kanske kan bli kul...ska bara dricka ett par kannor kaffe och röka ett par askar cigg för att vakna först...

Favorit i repris


Om en kanin...

...står på öronen, lyssnar den då med tassarna?

Extra punkter åt alla!

I natt får alla extra punkter! Grattis!

Välkommen till en heltnormal blogg!

 

Nyare inlägg
RSS 2.0